En gammal räv gör solodebut, inte en dag för tidigt alltså. Efter åtskilliga turnéer runt
om i Europa och med många studiotimmar i Stockholm, Göteborg och London i ryggen
med legendariska 70-talsbandet Stämbandet/Stardust och ytterligare album och gig med
andra grupper under senare tid, kommer här ett konceptalbum med enbart eget material, där
tydliga texter exponerar de droger vi inte gärna talar så mycket om - makt och pengar!
I vår globaliserade värld är folkhemmet såväl Sverige som hela vår planet. Vi måste ta
väl hand om vår värld och om varandra den korta stund vi är här. Sångerna på detta album
handlar dock mest om vårt lilla hörn....
Girigheten är ett könlöst spöke utan etnicitet och gränser och som kan visa upp sitt fula
tryne där du minst anar det. Pengar är vår farligaste drog, låt den inte förgifta oss!
Den genremässiga bredden, med influenser från en lång musikkarriär, ger extra udd till den
här produktionen som givetvis bygger på de giftiga och ironiska texterna! Alla texter fastnar dessutom lätt,
och egentligen består plattans radiovänliga låtar kanske av upp till tio hits, om de skulle bli exponerade frekvent för
många öron! Reaktionen kommer givetvis ändå att bli blandad, då budskapet för många
kommer att kännas nog så obekvämt och till och med kanske ifrågasättas. Den här plattan lämnar garanterat ingen oberörd!
|
"Det han sjunger påminner mycket om det jag hör när jag är ute på föredrag och seminarier i arbetarrörelsen. Men klagosången har en liten lätt dragning åt det nationella. Fan vet om det inte är sådant här som anständiga Sverigedemokrater lyssnar på, sådana som förr röstade på sossarna?" funderar statsvetaren Stig-Björn Ljunggren i en krönika.
Nej inget enskilt parti har ensamrätt på nationell nostalgi!
Det här är klar ställning för de svaga i samhället (vänster). Sista versen i "Gapet Ökar" nuddar kanske vid livets komplexitet och naiva politikers torghandel och maskerad ideologi:
"Pendeln fastnar i sin ban,
människan är tidens barn,
från svart till vitt, från rött till blått;
Säg, är det allt som vi förstått,
av själva livet, när tiden har gått?"
Sång nr 2 på skivan “Var
Det En Ängel?” kanske är minst provokativ. Den bygger på en verklig upplevelse i den gamla
centralstationen i Uppsala en kall mörk höstkväll, en berättande text som speglar samhällsklimatet.
Sven-Magnus Wirbladh skriver även sånger med texter såväl på svenska som på engelska med
fokus på de än större frågorna, bortom samhällsdebatt, ideologisk kollaps och fördelningspolitik. |